Gustaf V regerade Sverige mellan 1907 och 1950, och få frågor lockar släktforskare som möjligheten av gustaf v oäkta barn. Kungens äktenskap med drottning Victoria av Baden var distanserat, och drottningen vistades långa perioder i Italien av hälsoskäl. Under tiden viskades det om kärleksaffärer vid hovet (vilket ju gjorde rykten extra svåra att stoppa), ibland med hovdamer, ibland med kvinnor ur stockholmska överklassen. Idag försöker både släktforksare och dna-experter ta reda på vad som faktiskt hände.

Ryktena kring kungens hemliga liv

Berättelserna om utomäktenskapliga barn dök upp redan under Gustaf V:s tid. Det handlade ofta om hovdamer eller kvinnor från högre kretsar. Historiker som Ted Rosvall menar att det finns starka skäl att tro på minst ett barn, kanske två. Hovet har aldrig kommenterat saken officiellt. Vissa släktforskare hävdar att påstådda ättlingar liknar prins Bertil och prins Sigvard i utseende, vilket har gett bränsle åt spekulationerna. Trots dessa indicier saknas dokument som kan bekräfta något helt. Ryktena lever kvar eftersom officiella papper aldrig upprättades, och eftersom kungliga barn utanför äktenskapet historiskt skrevs in under falska namn. Liknande historier finns kring kungarna Karl XV och Oscar II, så fenomenet är inte unikt.

Vad dna-tester kan avslöja

Modern teknik har förändrat allt. Bernadotternas Y-kromosomprofil tillhör haplogruppen R1b-M269, vilket gör jämförelser möjliga för män med misstänkt släktskap. Genombrottet kom 2010 då kungens syssling Jan Bernadotte deltog i SVT-dokumentären Blått blod. Hans dna-profil blev offentlig, och plötsligt kunde andra jämföra sina resultat med en känd Bernadotte-profil. Ett företag erbjöd kort därefter tester till personer med misstankar om kunglig härkomst. Konstnären Carolina Gynning har berättat att hennes familj fått en bekräftelse på blått blod via dna. Ett autosomalt test visar släktskap fem till sex generationer bakåt, medan ett Y-dna-test för män sträcker sig betydligt längre tillbaka i tiden. För kvinnor kan ett autosomalt test ändå avslöja gemensamma förfäder, även om det inte spårar faderslinjen lika exakt.

Så undersöker du din egen släkthistoria

Vill du själv ta reda på om kungligt blod finns i ådrorna? Börja med att fråga äldre släktingar om gamla berätelser och samla in vad du hittar. Gå sedan vidare till kyrkböcker och födelseattester via Riksarkivet eller Arkiv Digital. När pappersspåren tar slut kan dna-tester ge fler svar. Tänk på att resultatet ofta blir ett pussel snarare än ett tydligt facit. Många upptäcker spännande detaljer om sin familj på vägen, även om någon koppling till kungahuset uteblir (det är ofta resan som är värd mödan). Kombinationen av gamla arkiv och modern teknik ger dig bäst chans att komma närmare sanningen, oavsett vart spåren leder.